onsdag 5 oktober 2011

Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins

Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins
Antal sidor: 338
Förlag: Dutton
Release: Oktober 2011

Budding designer Lola Nolan doesn't believe in fashion ... she believes in costume. The more expressive the outfit -- more sparkly, more fun, more wild -- the better. But even though Lola's style is outrageous, she's a devoted daughter and friend with some big plans for the future. And everything is pretty perfect (right down to her hot rocker boyfriend) until the dreaded Bell twins, Calliope and Cricket, return to the neighborhood.

When Cricket -- a gifted inventor -- steps out from his twin sister's shadow and back into Lola's life, she must finally reconcile a lifetime of feelings for the boy next door.
Synopsis från Goodreads.

Jag har längtat efter denna bok enda sedan jag läste författarens debutroman, Anna and the French Kiss. Väntat, längtat undrat. Kommer den leva upp till mina höga förväntningar? Är Lola lika underbar som Anna? Är Cricket lika swoon-worthy som St. Clair? På sina egna sätt: ja, ja. Ja!

Ja, Perkins har gjort det än en gång. Jag var inte helt säker på vare sig jag skulle uppskatta Lola lika mycket som Anna. Det var liksom något särskilt med karaktären Anna, särskilt som protagonist. Lola, upptäckte jag, är dock minst lika intressant. Jag gillar verkligen Lola. Hon är en bra huvudkaraktär och hennes röst drog verkligen in mig i historien. Jag kunde känna känslorna inom sidorna. Perkins har definitivt inte misslyckats där.

Cricket då? Jag kan inte förneka att man blev förtjust i honom från första ögonkastet. Han har liksom sitt sätt, är awkward och rent allmänt schysst. Jag vet inte om jag någonsin läst någon mer verklig skildring av ett kärleksintresse. Alltid ska de vara för perfekta, men Cricket? Han är liksom the Boy Next Door, vilket jag älskar.

Hela ensemblen av karaktärer var som väntat älskvärd i det sätt de alltid lyckas vara så verklighetstrogna och älskvärda. Perkins finner liksom något visst sätt att få en att uppskatta alla karaktärer. Även om de skulle vara irriterande personer, är de inte irriterande karaktärer. Detta är något man stöter på frekvent, men med Perkins uppskattar man som sagt verkligen alla karaktärer.

Om ni aldrig har läst något av Stephanie Perkins föreslårjag att ni gör det omedelbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar