fredag 27 april 2012

Delirium av Lauren Oliver

Delirium av Lauren Oliver
Antal sidor: 448
Förlag: HarperTeen
Release: Februari 2011
Serie: Delirium, #1
Svensk titel: Delirium

Before scientists found the cure, people thought love was a good thing. They didn’t understand that once love -- the deliria -- blooms in your blood, there is no escaping its hold. Things are different now. Scientists are able to eradicate love, and the government demands that all citizens receive the cure upon turning eighteen. Lena Holoway has always looked forward to the day when she’ll be cured. A life without love is a life without pain: safe, measured, predictable, and happy. 


But with ninety-five days left until her treatment, Lena does the unthinkable: She falls in love.

Synopsis från Goodreads.

Jag läste den här boken när jag var i ett läs-flow, så att säga. Jag tror att det definitivt påverkade läsupplevelsen. Jag läste den relativt snabbt, men under andra omständigheter tror jag att det hade gått mycket långsammare. För det första, är boken en aning seg. För att fullt njuta av den måste man liksom vara in the moment, och inte tänka på hur mycket som är kvar.

Det finns ingen vidare spänning förrän slutet, och då känns det påskyndat om man jämför med resten av boken. Jag hade en del förväntningar på den här boken eftersom jag verkligen gillade Olivers Before I Fall. Jag var dock beredd på att de skulle vara olika, och det var de. Jag måste nog säga att jag föredrar Before I Fall.

Till att börja med är denna bok rätt dålig när det gäller den dystopiska avdelningen. Den hade kunnat vara bättre, men i min åsikt var samhället inte alltför trovärdigt. Det var som att allt fokuserades på just kärleken och botemedlet, och visst, det är ett bra sätt att kontrollera sin befolkning med, men det känns som att Oliver bara ville fokusera sig på kärleken, så därför utforskades inte resten av samhället. Vad finns mer i denna framtid?

Allt detta betyder dock inte att jag ogillar boken. Den var faktiskt helt okej. Vid stunder var boken riktigt intressant, och även om karaktärerna gick mig på nerverna ibland var de ändå rätt bra. När jag just läste ut den såg jag faktiskt fram emot att läsa uppföljaren. Den känslan avtog dock, och nu känner jag inget starkt behov att läsa den nu när den väl är ute.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar